Mini

Mini och hennes tre syskon föddes i slutet av april i en rivningsladugård av en förvildad katthona. Det var fortfarande minusgrader på natten och knappt plusgrader dagtid.

Kattfamiljen upptäcktes av några män som skulle riva ladugården. Djurskyddet kontaktades och männen gick med på att hålla upp med arbetet en vecka för att honan och ungarna skulle kunna fångas in. Kattmamman var väldigt skygg och förvildad och höll sig undan. Vi upptäckte att en av ungarna, som då var ca en vecka gamla, hade dött och att de övriga tre var nära döden. Vi beslutade oss för att ta in ungarna för att i alla fall ge dem en chans att klara sig.

Ungarna togs in och kattmamman fångades med fälla dagen efter – men hon blev aldrig handtam. En av kattungarna, Lilla Mini, var en småväxt, näpen hona som visade tecken på inre sjukdom, och som heller aldrig kom att bygga upp tillit till oss människor. Vi visste inte vad det berodde på att Mini inte kunde knyta an till människor – men vi visste att hon aldrig skulle få ett fullvärdigt liv. Hon fick somna in innan hon fyllt ett år på veterinärs inrådan.

Till Minne Av Mini – dina små tassar lämnade stora avtryck hos oss.